Vovven i himlen

Vi har ju förklarat att vovven flyttat till himlen och inte finns hos farfar längre (han fick flytta dit i slutet av sommaren när trapporna blev för mycket för hans ben). Vi ska åka till farfar idag. "hämta vovven" säger sonen. Jag får en klump i halsen och förklarar att vovven inte är hos farfar, utan i himlen. Sonen pekar på himlen och nickar. "Vovven i himlen. Där uppe." Han ställer sig på tå och visar med handen hur högt upp. "Men det är för högt upp för att kunna klätra," säger jag. Han hoppar för att nå högre. "Man kan inte hämta vovven i himlen," säger jag. "Måste flyga. Flygplanen hämta vovven." "Nej, det går inte heller. Man kan inte hämta vovven." Det är fortfarande svårt att prata om att Krim är borta för alltid. Ännu svårare är det att veta hur mycket sonen förstår.