Ur min sons mun ramlar ibland ord som jag vet att vi själva inte använder här hemma. Tex ordet hata. Till en början förstog han nog inte vad ordet betydde, han använde det lite hipp som happ, men efter en någorlunda pedagogisk förklaring får man nu höra "Du hatar på mig!" när man höjer rösten och säger ifrån när han gör något han inte får.
Senaste tillskottet i dagisordförrådet är ful. "Du är ful, mamma". Han förstår visserligen att det är något dumt att säga, för det kommer i samband med "du är en bajskorv" och speciellt då man har sagt åt honom att han inte får göra något. Återigen får man förklara att det är ord man inte säger till andra eller om andra, för man blir ledsen då. "Men den och den säger så om Xs teckning." Alltså, det kommer från dagis. Försöker återigen förklara att bara för att alla andra gör något, så betyder inte det att du får det. Det är inte okej. Jag vill inte att min son ska vara elak mot andra barn. Jag bad honom att säga till fröknarna nästa gång. De måste ju ändå gå in och säga till att vissa ord inte är okej.
Jag förstår ju att detta är de äldre barnen som säger dessa saker, de som dessutom har äldre syskon. Och jag vet att det är övergående, men obland är det bara så jobbigt.
Jag ska erkänna att jag skrattade lite när jag läste. men jag tänka mig hur kul jag tycker att det är om några år när mina ungar gör likadant. en bekant blev inte heller så glad när hennes 7åring(eller hur gammal hon nu var) kom hem o sa att hon och en kille i klassen kn....t på toa i skolan. Efter lite utfrågning visade det sig att hon helt enkelt hade missförstått ordet. tack och lov! :o
SvaraRadera