Imorse fick sonen med sig sitt lejon med lejonunge till dagis. Han var helt lyrisk över detta. Vi märkte dem så klart mycket noga med namn. Glad i hågen skuttar han in på avdelningen och stannar vid tre pojkar, varav två bröder som normalt sätt brukar vara jätteglada över att sonen kommer. Men idag när sonen glatt håller fram lejonungen slår den äldre av syskonen detta lilla söta mjukdjur ur min sons hand! Jag blev lätt chockad och fick bara ur mig ett "Meh?!" Som tur var såg fröken detta och sa till att så där gör man ju inte. Sonen var såg halvt förstörd ut, men vi gick in till fröken och där fick lejonet och dess unge mer värdig uppmärksamhet.
Man brukar ju säga mina barn och andras ungar, men detta var ju nästan lite elakt. Eller? Överreagerar en gravid mamma som jag? Nu var det ju ingen större skada skedd, men i alla fall. Nu kanske det här barnet ville visa sig lite extra tuff idag eller något, det är ju inte omöjligt. Barn tänker ju inte riktigt i samma banor som vi vuxna... Och det är inte min plats att läxa upp någon annans barn heller, utan frökens.
Lejonhonan i mig vaknade i alla fall och jag känner mig lite sur... :P *morr*
Näääää,du överreagerade inte!
SvaraRaderaDumma unge..........
/Kram Kram
Ungar är elaka ibland, om det ens var elakt menat. Det kanske bara var det första han kom på att göra. :p Man ska nog inte ta det för personligt. Men det gör man säkert ändå. Hönsmamma som jag är kommer mitt stackars barn att skyddas från bde det ena och det andra som hon nog skulle behöva uppleva. Men men, det jämnar nog ut sig i slutändan. :) Förstår att du blev lite morrig över kompisens beteende.
SvaraRaderaJag tycker absolut inte att du överreagerade, hönsmamman skulle kommit fram i mig också om någon gjort så mot Liam. Barn kan vara så elaka!
SvaraRaderaJag var med om en liknande grej när jag skulle hämta Meja från dagis en dag. Det kom en liten tjej rusande mot Meja, som jag trodde skulle krama henne, men i nästa sekund så knuffar hon Meja så hon faller bakåt och ramlar på rumpan :( Jag blev också helt stum och gjorde ingenting annat än att försöka påpeka att man inte får knuffas. Men helst av allt vill man ju bara ta tag i det andra barnet så det verkligen förstår att man inte gör så. Såhär i efterhand har jag fått veta att det tycks vara lite av en "grej" mellan Meja och den här andra tjejen, att de knuffar varandra till och från men i grund och botten är de oftast kompisar och trivs med varandra.... Men ändå... en mors största skräck är ju att barnet ska bli mobbat eller illa behandlat på dagis!
SvaraRadera