Med handen i syltburken

Att vår son är matglad har väl inte gått någon förbi? Att han dessutom är en busunge är väl heller ingen direkt nyhet? Nu kan vi lägga till sylttjuv på den listan.

Idag när maken kom för att hämta sonen började personalen med att säga "Tänk vad vi skrattat gott åt din son idag." "Jaha?" Jo så här var det, de hade stått och hållt på med något i kylen, med dörren öppen och Éomer hade spankulerat förbi, kikat lite, för att sedan gå vidare. Sedan hade han knatat förbi igen. Och ännu en gång. På ett ögonblick hade han nappat åt sig en burk med sylt som stod där, stoppat den under armen och sprungit till rummet längst bort på avdelningen. Där hade han sedan delat med sig av sylten till dagispolaren och skinit som en sol och varit så nöjd med sig själv när personalen hann i kapp att de inte hade hjärta att plocka av honom burken. ;) Han är snabb som en vessla den lille skurken...