... och alltså är maken hemmapappa för ett tag. Min första jobbdag av fem veckor är avklarad. Det gick faktiskt riktigt bra. Hade en del att göra så man inte blev direkt sysslolös och därför kunde gå och sukta efter sonen hemma. Stackars maken har ont i ryggen och det tar ju Éomer ingen hänsyn till. Han har tydligen inte sovit många minutrar idag utan har helst velat sitta i famnen eller bli buren. Tur i oturen så ammar han nästan ingenting heller nu. "Oj vad tidigt," tänker säkert många. Det var Ms kommentar igår när jag pratade med honom. Men man glömmer ju bort att Éomer faktiskt snart är 7 månader! Han är inte en liten bebis längre. Även om jag skulle vilja att han fortsatte vara min lilla bebbe ett tag till. Det är ju hans eget val. Jag skulle gärna släpa pump och grejor fram och tillbaka från jobbet i kylväska för hans skull, men nu behövs det inte. Visst, brösten ville tömmas när jag kom hem och Éomer åt glatt av båda brösten ordentligt och länge utan knorr. Vet ni hur länge sedan det var?!
I övrigt så har Éomer börjat "prata" med konsonanter nu, mer än bara vokaler. Dada, baba men inte så mycket mama dessvärre... Lite gaga och lala kommer lite då och då också.
Thank God for
Betapet! ;) Hur skulle jag annars överaleva dagarna?
Hej!
SvaraRaderaJust nu diskuterar vi det här med att vara hemmapappa på Babyvärlden.se. Gå gärna in och diskutera samt länka till era bloggar:
http://www.babyvarlden.se/Nyhetsartiklar/MinStory-Jag-var-hemmapappa-pa-80-talet/