Éomer sjunger serenad, fast på morgonen

Nu har Éomer kommit på att man kan göra sammanhängande ljud med munnen som låter mer som sång. Ingen direkt skönsång, men väl sång. ;-) Lilla plutten. Igår när han satt i fars knä och tittade på fotboll sjöng han med i hejarramsorna. I morse sjöng han för sina föräldrar som inte alls ville gå upp och titta på honom vid halv fem. Tur att han är söt. Och välkomnar en med ett jätteleende.

Men resten av dagen har varit lite så där halvbra. Gick till Öppna förskolan i morse, hade ju bestämt med Dantes mamma. Men hon kom aldrig! Jaja, vi hade det bra ändå. Ja, Éomer sov ju fram till efter halv tolv. Så då fick han äta, men började knorra jättesnabbt. Och bara skrek och skrek. Undrar just hur det står till med hans mage egentligen. Han verkar ju ta i så han blir alldeles röd för bara en liten fis. Hon på öppnis rekommenderade lite messmör för magen, så det provade vi när vi kom hem. Han tyckte väl att det var så där halvgott, men det gick ner i alla fall. Men sen kräktes han lite, och sen lite till, så jag vet inte jag... Men en bajsblöja blev det idag i alla fall. Sen om det var pga messmöret eller inte, det förtäljer icke historien! ;-)

Jag börjar även fundera på om det är så att bröstmjölken inte räcker till riktigt just nu. Har ju tänkt så ett par gånger, men sen har det liksom gett med sig, men nu tycker jag att det har varit så här alldeles för länge för att det ska vara en tillväxtperiod. Det var väldigt länge sedan han somnade nöjd vid bröstet, eller släppte med ett leende. Kanske är dags för att börja med smakisar i alla fall? Eller iaf ett mål gröt... Men åh, jag vill ju amma länge till! Det ger mig liksom lite ångest på något sätt. Att Éomer växer för fort. Jag får se helt enkelt vad vågen säger nästa vecka hos BVC och utgå från det helt enkelt. Tills dess får jag försöka erbjuda bröstet oftare så produktionen kommer ikapp, om det nu är det som är kruxet. ;-)