torsdag 12 mars 2009

Skrik och panik

Gårdagen var ingen rolig dag. Det började redan vid 03 när Éomer vaknar och gallskriker, övergår i otröstlig gråt. Jag och maken studsar så klart upp och efter en stund i makens armar lugnar liten ner sig och jag kan amma. Han känns väldigt varm, men han somnar om i alla fall. Sedan vaknade han igen vid halv åtta och var ledsen, täppt och varm. Stackarn. Tog tempen och den visade på 38,3. Inte jättehögt, men väl ändå feber. Han kändes jättevarm och man blev så klart orolig. Droppade näsan och så fick han amma. Han var inte glad alls. Spenderade hela förmiddagen i min famn och ville inte alls ligga och sova själv då började tårarna spruta direkt. Snoret rann och han hostade en hel del. Mitt på dagen lyckades jag äntligen få honom att sova på soffan i alla fall så jag kunde fixa mat åt mig och gå på toa.

Tempen sjönk under dagen och på eftermiddagen verkade han hyfsat pigg ändå. Men lite gnäll och kink fick jag leva med och ingen föräldragrupp. Vid fyra satt han en timme och grät i mitt knä. Usch vad jobbigt det är när man inte vet vad som är fel. Mycket hinner liksom dyka upp i huvudet innan man får bukt med gråten. Magont, växtvärk, tänder eller bara allmänt ledsen? Var finns manualen när man behöver den?

Idag verkar han tack och lov vara piggare. Han är förvisso fortfarande täppt och hostar, men ingen feber och han har bjudit på en massa sköna leenden idag. :-) *puh* Man har blivit lite bortskämd med att han har varit så snäll hela tiden och knappt knorrat överhuvudtaget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag älskar kommentarer! :)