I'm a happy chappie

Det är så underbart att ta upp Éomer på morgnarna nu. Han gnäller lite och jag släpar mig ur sängen (morgontrött ja visst, trots god sömn...). Tänder lampan och böjer mig ner för att ta upp honom. Då skiner han upp i världens leende! Då känns inget jobbigt längre! :-) Så var det i morse. Jag har visserligen sovit gott i natt, många timmar i sträck, men Krim väckte mig vid halv tre och ville gå ut. Han var rätt dålig i magen så det var bara att klä på sig och vackla ut i kylan. Éomer vaknade ungefär 20 min efter jag hade lagt mig igen. Sen när klockan ringde i morse, skulle ju till BVC idag, så ville jag inte alls gå upp. Éomer vaknade straxt innan åtta och då hade jag hunnit sätta på kaffe och började väl något så när bli människa igen, gick in i sovrummet för att ta upp honom och belönades med världens leende. Det gör så mycket för ett trött mammahjärta! :-)

Som sagt var vi hos BVC idag. Han har vuxit på lille mannen. Nu väger han hela 4780g, är 57,2 cm lång och huvudmåttet mätte 37,9 cm. En en gång fick jag beröm för min bröstmjölk. Känns jättekonstigt att höra, men det känns rätt bra att veta att man inte behöver oroa sig för den. Det verkar vara så många som inte verkar ha tillräckligt för sina små, utan måste dryga ut med ersättning.

Igår var vi på öppna förskolan som bestämt. Jag kom först av alla trots att jag blev sen. Nästa kom inte förrän någon halvtimme efter oss. Men jag blev trevligt bemött av alla så det gick så bra så. Fick i mig en kopp kaffe också. :-) Föreståndaren där hade bestämt att vi skulle göra avgjutningar av händer och fötter, så sagt och gjort så fick vi en och en lämna över bebis till henne så att hon kunde fixa avtrycken i leran som sen skulle fyllas med gips. Väldigt bra initiativ. Det blir ett fint minne. Får se hur det blev nästa gång jag kommer dit. :-)