v 40 - God Jul!

Ho ho ho i stugorna. Helt sjukt att man faktiskt är i v 40 nu. Tiden bara rusar i väg. Vid jul förra året var jag helt uppgiven och ogravid och vi bestämde oss för att ta en paus i bebismakeriet. Tre månader lite drygt tog det och sedan flyttade Peanut in. Känns helt overkligt så här i efterhand att ett endaste litet samlag under rätt dagar var det som gjorde susen när man jobbat febrilt på att ha sex på rätt dagar tidigare. Åtta månader tog det att skapa detta mirakel som nu vilar under mitt hjärta. Nu återstår det bara att se när vi får träffa den lill*. Jag är nu relativt säker att det blir på rätt sida om nyår i alla fall. Förvärkarna har inte direkt blivit fler än iaf. Kanske någon eller två per dag. Jag vet att det inte är någon granati för någonting, men man kan ju hoppas. :-) Har lovat svärmor som jobbar på ambulansen härikring att vi inte ska få när vi är här uppe för hon har aldrig åkt på en förlossning förut. ;-) Hoppas att vi kan hålla vad vi lovat.

Mina fossingar är bautastora just nu. Vänsterarmen domnar konstant och jag har väldigt dålig känsel där i fingertopparna. Lite läskigt. Svärmor sa åt mig att sova på vänster sida, vilket jag gör relativt ofta, men det är oftast då som armen domnar av. ;-) Inte lätt att veta hur man ska göra. Halsbrännan blir bara värre och värre, men det beror väl mer på all julmust jag häller i mig. ;-) Det är ju sådant man får ta då. Jag överlever ett tag till och njuter ändå väldigt mycket av att bära vårt kärleksbarn under mitt hjärta. Har verkligen inget emot att gå över några dagar så att det blir en liten nollnia istället. :-)

Älsklingen köpte första julklapparna till Peanut idag. Vet inte vad det blev för han köpte det på eget bevåg. Jag hittade en söt nalle som ska packas ner i bb-väskan för att tas med till BB för att bli Peanuts första gosedjur.


Vecka 40 - 23 dec - 29 dec 2008
Me: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Vad som egentligen startar en förlossning är fortfarande ett mysterium, vissa tror att det är barnet som bestämmer när det är dags att komma ut.
Nu kan trycket bli så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen. Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.

Peanut: Barnet är redo att möta omvärlden, 92% av alla barn föds mellan vecka 38-42.