Eller vänta nu... Anka skulle det ju vara. ;-) Har märkt att när jag reser mig efter att ha suttit ett längre tag på jobbet vaggar jag framåt tills foglossningen släpper (sorry älsklingen, hoppas att du inte läser...). Måste se rätt roligt ut. Men det är nog ganska normalt när magen börjar bli större och foglossningen värre. Men man känner sig rätt knäpp när man kommer på sig själv att vagga fram. Men efter en stund så släpper det och man kan gå normalt igen. Eller i alla fall så normalt man nu kan gå när man är i 30e veckan. ;-)
Nu har jag kommit in i en period då jag vaknar väldigt ofta på nätterna igen. Är det inte för att jag behöver gå på toa så är det för varmt, eller så behöver jag vända mig. Vändingarna har börjat resultera i kramp i vaderna. Inte alls roligt, speciellt när de inte släpper på en gång. Inte alls lätt att försöka komma till ro igen efter att ha krampat. Eller så vaknar jag av en knasig dröm och kan pga den inte komma till ro igen. Speciellt som jag sällan kommer ihåg vad jag drömt och det gör ju inte saken bättre.
Annars är ju allt bra! :-) Magen börjar bli mer och mer i vägen och jag råkar stöta i saker och ting med den. Och större ska den ju bli. Hehe...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag älskar kommentarer! :)