v 13

Där är vi nu. Tiden masar sig fram känns det som. Kan iofs bero på att jag längtar som en toka till UL den 31 juli, sen är det bara snart 6 arbetsdagar kvar till semester. Fyra underbara veckors semester! Då lär ju tiden flyga iväg. Får även se vad Peanut tycker om Iron Maiden live 16 juli. Förhoppningsvis känner man reaktionen! ;-) Längtar!

Just nu går jag och längtar efter mer tecken på att Peanut faktiskt är därinne. Det är ju inte utan att man blir lite orolig när man knappt har några symptom mer än onda bröst och lätt illamående. Längtar även efter den riktiga magen så man kan stoltsera med den, och kanske även få mer respekt i bussköer och annat. Är trött på folk som tränger sig före hela tiden.

Vecka 13 - 17 jun - 23 jun 2008
Me: Nu är gränsen för den andra trimestern och då är det rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamående och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att urskilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.

Peanut: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan.